Safewards: en introduktion

Det är ett grundläggande mål för alla grupper att alla ska vara så trygga som möjligt. Detta stämmer lika mycket för sjukhus som för skolor, städer, arbetsplatser eller till och med för familjer. Det stämmer också för psykiatrisk vård. Det kräver både tanke och handling för att alla ska vara så trygga som möjligt.

Vår forskargrupp har arbetat med detta i flera år. På senare tid har vi provat några idéer på olika avdelningar och kunde märka att det skapade en ökad trygghet. Vi kallar projektet för Safewards (trygg avdelning). Det här är en beskrivning av våra tankar som ligger som grund.  

Safewards-modellen: Några viktiga termer

Till att börja med så ville vi beskriva varför en avdelning ibland kan vara en otrygg plats. Det är inte lätt eftersom avdelningar är fyllda av aktivitet. Avdelningar skiljer sig dessutom åt vad gäller storlek, var de ligger och vilka resurser som finns. Vi började med att hitta ett enkelt sätt att förklara problemet. Vi skapade en översiktlig modell för att diskutera de problem som vi ville se mindre av oavsett vilken avdelning som det gällde.

Inom Safewards använder vi ordet konflikt som term för olika patientbeteenden som kan leda till skada. Konflikt betyder till exempel: våld, suicid, självskadehandlingar, intag av alkohol eller droger, avvikning (att lämna en avdelning eller att utebli från vård). Konflikt kan också vara när patienten bryter mot regler. Exempel på det kan vara när patienten vägrar att träffa vårdpersonal eller röker på ställen där det leder till problem med personal eller medpatienter. 

Naturligtvis så är det inte bara patienternas beteende som vi behöver arbeta med. Det kan finnas arbetssätt som personalen ibland måste använda i svåra situationer som kan vara begränsande eller tvingande. Inom Safewards använder vi termen begränsande åtgärd (containment) för dessa metoder, inklusive tvångsåtgärder, som personalen använder för att kontrollera svåra situationer på avdelningen. Begränsande åtgärd kan till exempel vara vid-behovsmedicinering (engångsdoser för att lugna eller kontrollera patienten), ökad tillsyn eller övervakning av patienter, att patienter begränsas genom överflyttning till högre vårdnivå eller att patientens rörelsefrihet på avdelningen begränsas.

Det vi vet om konflikter och begränsande åtgärder är att även om personal är uppmärksam så kan processerna förstärka varandra. Till exempel så vet vi att en låst avdelningen minskar risken för avvikning men kan öka andra risker för till exempel självskadebeteenden. Vi säger inte att alla dörrar ska vara öppna, men när man låser en avdelning måste man vara uppmärksam så att andra risker inte ökar.

Safewardsmodellen: Hur det hänger ihop

Vi studerade över 1 000 vetenskapliga artiklar som grund för modellen.

Diagrammet nedan visa hur vi tänker kring hur konflikter och begränsande åtgärder uppstår och var i processen personal och patienter kan minska risken för dem.

Till sist: en modell är ett sätt att beskriva en komplicerad verklighet och denna modell är inget undantag. Självklart kan det finnas fler aspekter som behöver diskuteras men vår förhoppning är att modellen kan ge en utgångspunkt för diskussionen.

Figur 1: Safewards grundläggande modell

Om vi startar från vänster så finns det riskområden som är kända för att kunna leda till risksituationer. Som du kommer att se så kan vi inte ta bort dessa delar eftersom de ingår i det som faktiskt skapar en avdelning. De vetenskapliga artiklarna som vi studerat visade dock att det här är områden som vi behöver tänka på.

Med utgångspunkt i dessa riskområden så är risksituationer tidpunkter eller situationer när saker kan gå fel. Det betyder inte att det måste gå fel, det betyder att de kan gå fel.

Safewards är i första hand inriktat på vad personalen kan göra och det är där vi lägger fokus. Modellen visar att personalen kan göra skillnad innan en kritisk situation uppstår genom att vara medvetna om avdelningens förutsättningar och att agera innan vi får problem.

Personal kan också ha en positiv inverkan genom hur de hanterar risksituationer. Personalen kan ha en positiv inverkan även när konflikten har uppstått. Det gör personalen genom att hanterar begränsande åtgärder på ett genomtänkt sätt och inte gör något som försämrar situationen.

En mer detaljerad översikt över Safewards

Om vi ska fördjupa oss så börjar vi med dessa riskområden, vi tar reda på vilka risksituationer som kan uppstå och sedan överväger vi vad personalen kan göra för att förbättra.

Vad är syftet med modellen och hur kan det hjälpa?

Vi säger inte att denna modell kommer att vara svaret för att skapa trygghet för alla på en psykiatrisk avdelning. Som tidigare nämnt så finns det alltid fler faktorer. Vad vi tror att modellen ger är ett sätt att börja förstå ett väldigt komplext problem.

Vi tror också att modellen ger oss idéer om hur vi kan uppmuntra personal och patienter på avdelningen att arbeta tillsammans för att minska konflikter och tvångsåtgärder så mycket som det går. Nu kommer vi också till det faktum att konflikter och tvångsåtgärder varierar väldigt mycket mellan olika avdelningar. Avdelningar med minst förekomst kan ha en tiondel jämfört med andra avdelningar. Detta verkar tyda på att det finns mycket som går att göra.

Vi har även provat ett antal förslag som enligt modellen verkade kunna motverka konflikter och tvångsåtgärder.

Det är en helt annan historia bakom insamlandet av dessa idéer, men det har inneburit långa samtal med tidigare patienter och med personal om vad som är möjligt att göra. När vi kommit överens om idéer så tog vi med dem till riktiga avdelningar för att kunna testa idéerna på bästa sätt. Idéerna som nu var verkliga insatser som genomfördes av avdelningspersonalen och reducerade konflikter och tvångsåtgärder på ett märkbart sätt. Du hittar beskrivningen av insatserna på vår webbsida. Du kanske har några egna bra idéer!

Vi hoppas att andra kommer att engagera sig i detta arbete. Vi behöver alla arbeta tillsammans för att alla på en psykiatrisk avdelning ska kunna vara så säkra som möjligt!